Baby Annabell Bouncer

Min midsommar började bra, jag åkte till Åminne med Sofie, vi blev ditskjutsade av min syster.
Väl där så träffade vi Micke (han var då på G med Sofie) Han hjälpte oss att hitta en tältplats, vi hittade en bra men direkt när vi fått upp tältet så kom en gubbe och bad oss att plocka ner det. Vi hittade efter mycket krångel en ny plats som var perfekt, vi slog upp våra tält och Micke åkte vidare till Tofta, de skulle fira där istället.
Jag och Sofie var ensamma, vi pratade, skrattade, knäppte kort, grillade och drack.
Lisette, Freja och Josefin kom och åt upp våra rester och vi drack vidare. Jag bytte om till varmare kläder och vi gick ner och festade med Rasmus och dem som hade tält och det längre ner på samma väg.
Jag kände dock för att festa vidare och drog ner till resturangen och det, där fick jag ta hand om Amanda, sen gick jag bort till Johan och dem och festade vidare med dem, Jag och Hanna drog vidare till Mattias där vi bara var en snabbis.
Jag drog till stranden med Hanna och min dåvarande pojkvän Mattias, men sen gick jag med Malin och Josefin för vi skulle dra tillbaka till Rasmus och dem för det verkade vara roligare där.
Josefin drog i alla fall hem till källunge istället och Malin gick och lade sig.
Jag gick till slut ensam..
Och det var då det hände, jag träffade två killar som började prata med mig om att jag inte skulle gå ensam och lalala. Jag försökte att inte prata så mycket, ville mest bara komma fram. Men dom var inte snälla dom killarna, jag fick slå mig loss och springa. Jag sprang som en dåre.
Jag kom fram till Sofie och dem och dom märkte direkt att någonting hade hänt, jag var i chock och kunde inte prata om det, jag berättade bara att det var allvarligt.
Sen blev det i alla fall så att jag skickade sms till min pojkvän och berättade för honom, han brydde sig inte ett dugg. Jag skrev till Sofie trots att hon och jag låg sida vid sida i tältet så berättade jag inte det på det sättet, utan jag skrev. Hon reagerade direkt. Ringde Micke, han kunde inte komma, vi fick inte tag på någon eftersom nätet var överbelastat. Sofie fick tag i sin mamma, vi försökte få tag på taxi, men ingenting gick. Det slöt med att vi gick tillbaka till resturangen och fick skjuts av ungdomsgruppen. Jag sov hos Sofie den natten.

Dagen efter kunde jag gråta för första gången, då blev jag istället arg när jag förstod det hela.
Jag sjukskrev mig från jobbet och åkte in till polisen och gjorde något väldigt jobbigt, jag anmälde ett våldtäktsförsök. Sofie ställde upp så sjukt mycket, min syster grät och min pojkvän var inget stöd över huvud taget. vi gjorde slut.
Micke var ett grymt stöd och han hjälpte mig mycket, han är min pojkvän idag.

Fallet är nedlagt i brist på bevis och sådant.
Jag visste att det skulle bli så från första början men valde att anmäla ändå.